Kategori: Förhandling (Sida 1 av 11)

Skiljemannen höjer hyrorna i Stockholm med 5,8 procent

Tisdagen den 5 mars fastställde skiljemannen Håkan Julius att hyrorna för drygt 16 300 lägenheter i Stockholms stad under 2024 ska höjas med 5,8 procent från den 1 april. Det motsvarar 4,35 procent på årsbasis. Justeringen är mycket låg givet den kraftiga ökningen av fastighetsrelaterade kostnader. Det är mycket oklart hur Julius har kommit fram till siffran. Den korta motivering som finns i rekommendationen ger inte mycket vägledning.

Av motiveringen framgår dock att Julius har valt att bortse från företagsekonomiska aspekter. I stället har han uttryckligen låtit sig påverkas av redan gjorda uppgörelser, trots att dessa inte baseras på den trepartsmodell som parterna är eniga om ska gälla i förhandlingarna. Det är högst tveksamt om detta är förenligt med lagens tionde paragraf, som säger att skiljemannen ska basera sitt beslut på parternas inlagor. Om parterna har kommit överens utifrån vilka omständigheter som tvisten ska prövas, är det dessutom dessa som ska gälla. I det här fallet är parterna överens om att använda trepartsmodellen. Genom sitt agerande sanktionera Julius Hyresgästföreningens uttalade strategi att påverka skiljemannen genom att sätta märken med fastighetsägare. Det antyder att Julius hade kunnat komma fram till en högre hyresjustering utan dessa märken.

Julius väljer vidare att skjuta fram höjningstidpunkten för att undvika retroaktiva höjningar. Det är en orimlig slutsats givet att Fastighetsägarna vände sig till skiljemannen så tidigt som det var möjligt enligt lagstiftningen.  

Så fungerar tvistelösningen

  • Tidigast 3 månader och senast 4 månader efter påbörjad förhandling kan någon av parterna vända sig till Hyresnämnden som utser en skiljeman.
  • Hyresnämnden ska utse en skiljeman skyndsamt.
  • Tvisten ska avgöras inom 6 veckor efter att skiljemannen utsetts.
  • Parterna ska sedan inom 2 veckor omsätta skiljemannens rekommendation i en förhandlingsöverenskommelse.
  • Parterna delar på kostnaderna för skiljeförfarandet

Vilka omfattas av beslutet?

Beslutet från skiljemannen omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm. Övriga hyresvärdar får själva avgöra i vilken mån de vill använda sig av den nya lagstiftningen. Som nämnts i tidigare blogginlägg är det då viktigt att skicka sin ansökan till hyresnämnden inom det tidsfönster (mellan den tredje och fjärde månaden efter det att framställan om förhandling skickades till motparten) som lagstiftningen anger. 

Medlemsrådgivning

Har du som medlem i Fastighetsägarna Stockholm frågor kopplat till hyresförhandlingarna kan du kontakta Fastighetsägarnas medlemsrådgivning  på 020-510 511, måndag-fredag kl. 13.00-15.00. Du som är förhandlingskund hos Fastighetsägarna behöver inte göra något men har du frågor kan du kontakta forhandling@fastighetsagarna.se

Nu nödgas Fastighetsägarna använda skiljeförfarande även på Gotland

Fastighetsägarna Stockholm har vänt sig till hyresnämnden för att få en skiljeman utsedd för att avgöra hyresförhandlingarna om 2024 års hyror avseende Gotland. Hyresförhandlingarna inleddes i september, men efter tre månaders förhandlingar står parterna fortfarande långt från varandra. Nu kommer hyresjusteringen att avgöras av en skiljeman.

GotlandsHem har sedan tidigare kört fast i förhandlingarna med Hyresgästföreningen och väntar på ett beslut från Hyresmarknadskommittén.

Det kommande skiljeförfarandet omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm.

Här kan du läsa mer om läget i förhandlingarna.

Läget i förhandlingarna om 2024 års hyresjustering

Nu har förhandlingarna om justeringen av den allmänna hyresnivån under 2024 pågått i över tre månader och dessvärre har Fastighetsägarna vare sig i ramavtalsförhandlingen för Stockholms stad eller i de fastighetsvisa förhandlingarna runt om i stockholmsregionen kunnat träffa några överenskommelser med Hyresgästföreningen. Det samma gäller för de flesta allmännyttiga bostadsbolagen i vår region. Det innebär att Fastighetsägarna, för sina förhandlingskunders räkning som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm, nu har tvingats utnyttja den nya tvistelösningslagstiftningen. På motsvarande sätt har många allmännyttiga bolag tvingats vända sig till den partsammansatta Hyresmarknadskommittén (HMK).  

Den nya lagstiftningen ger parterna möjligheten att låta en oberoende skiljeman fatta beslut om parterna inte har lyckats nå en uppgörelse inom tre månader efter det att hyresvärden lämnat framställan om hyresjustering. Möjligheten att, hos hyresnämnden, ansöka om en skiljeman är öppen under en månad. För de hyresvärdar som inledde sina förhandlingar i slutet av september börjar den tidpunkten nu närma sig. Hyresnämnden ska efter inkommen ansökan skyndsamt utse en skiljeman. Denne ska sedan meddela en rekommendation m hyresjusteringens storlek inom sex veckor. Två veckor senare måste parterna, enligt den nya lagstiftningen, om sätta denna rekommendation i en förhandlingsöverenskommelse. Denna möjlighet gäller dock endast hyresvärdar vars förhandlingsordningar innehåller en klausul som gör det möjligt att utnyttja skiljeförfarandet. Som vi skrev nyligen här på bloggen har Fastighetsägarna nu ansökt om sådant skiljeförfarande i tolv kommuner i Stockholms län som du kan läsa mer om här.

De ärenden som Fastighetsägarna driver i skiljemannaförfarandet bygger på den så kallade trepartsmodellen, som i sin tur bygger på en överenskommelse mellan Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen. Modellen innebär att förhandlingarna om den årliga hyresjusteringen ska ske i en process bestående av tre steg. I det första steget fastställs fastighetsrelevanta kostnader. Denna kostnadssammanställning utgör grunden för vidare förhandlingar om hur hyrorna ska justeras givet dessa kostnader som de behov som hyresgäster och hyresvärdar har. Läs mer om modellen här.

Skiljeförfarandet för de ovanstående tolv kommunerna omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm. Övriga hyresvärdar får själva avgöra i vilken mån man vill använda sig av den nya lagstiftningen. Som nämnts ovan är det då viktigt att skicka sin ansökan till hyresnämnden inom det tidsfönster (mellan den tredje och fjärde månaden efter det att framställan om förhandling skickades till motparten) som lagstiftningen anger. 

Har du som medlem i Fastighetsägarna Stockholm frågor kopplat till hyresförhandlingarna kan du kontakta Fastighetsägarnas medlemsrådgivning  på 020-510 511, måndag-fredag kl. 13.00-15.00.

Du som är förhandlingskund hos Fastighetsägarna behöver inte göra något men har du frågor kan du kontakta forhandling@fastighetsagarna.se

11 kommuner i Stockholmsregionen till skiljeman för avgörande 

Fastighetsägarna Stockholm har vänt sig till hyresnämnden för att få en skiljeman utsedd för att avgöra hyresförhandlingarna om 2024 års hyror i elva Stockholmskommuner. Hyresförhandlingarna i dessa kommuner inleddes i september, men efter tre månaders förhandlingar står parterna fortfarande långt från varandra. Nu blir det upp till en skiljeman att avgöra hyran. Här kan du läsa mer.

Det kommande skiljeförfarandet omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm.

Skiljeman avgör hyresförhandlingarna i Stockholm stad

Efter tre månaders förhandlingar om 2024 års hyresjustering i Stockholms stad har Fastighetsägarna Stockholm valt att vända sig till hyresnämnden för att låta en skiljeman avgöra hur mycket hyrorna ska justeras. Skälet är att parterna står för långt ifrån varandra och att det medlingsförfarande som hölls under november inte förändrade situationen.

Nu ska hyresnämnden skyndsamt utse en skiljeman, som därefter har sex veckor på sig att återkomma med att beslut som parterna senast två veckor därpå ska omsätta i en förhandlingsöverenskommelse.

Det kommande skiljeförfarande omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm.

Läs pressmeddelandet här.

Ny rapport: Motvind på bostadsmarknaden

Tvärniten i bostadsbyggandet är ett faktum. En ny rapport från Fastighetsägarna Stockholm visar att rådande byggkollaps kommer att eskalera under nästa år med ännu färre byggstarter som följd. Rekordräntor, skenande byggkostnader och stigande förvaltningskostnader står i vägen. Konsekvenserna av ett samhälle där inte bostadsförsörjningen tillgodoses är allvarliga och förtjänar mer uppmärksamhet. Likaså gör insikten om vad som krävs för att få fart på bostadsbyggandet igen.

Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet, oavsett hur ekonomin utvecklas. Att tro att en ekonomisk återhämtning automatisk löser framtidens bostadsförsörjning vore därmed naivt.

Hyresrätten hade kunnat vara nyckeln till framtidens bostadsförsörjning. Men i stället visar rapporten att tilltron till systemet är låg bland fastighetsägare och få bedömer att ökade kostnader kan räknas hem av högre hyresintäkter i nuvarande kollektiva hyresförhandlingssystemet.

Att tro att årets hyresförhandlingar bara handlar om ökade kostnader för de som bor är att förenkla rådande läge. Årets förhandlingar handlar i lika stor utsträckning om landets framtida bostadsförsörjning och att stimulera en av våra viktigaste tillväxtmotorer. Här kan du läsa rapporten .

Intressant fakta i hyresförhandlingstider

I dessa hyresförhandlingstider finns det återigen anledning att påminna om att den årliga hyresjusteringen inte har hängt med andra relevanta kostnader och intäkter i samhället. I diagrammet jämförs den årliga hyresjusteringen (grön linje) i Stockholm med ett antal relevanta serier sedan 2016. Att just 2016 har valts som startår beror på att det var då SCB började publicera statistik över förvaltningskostnadernas utveckling. Figuren visar följande:

  • Kostnaderna för att förvalta hyresbostäder (räntor, taxor samt förvaltning och underhåll) har ökat med knappt 52 procent.
  • Byggkostnaderna, enligt SCB:S BKI, har ökat med knappt 47 procent.
  • Hushållens disponibelinkomster (som speglar hur hushållens förmåga att efterfråga boende) har ökat med knappt 38 procent.
  • Konsumentpriserna (KPI) har ökat med knappt 26 procent.
  • Hyrorna har ökat med knappt 14 procent.

« Äldre inlägg