Månad: mars 2022

Den 28 mars offentliggjordes tre hovrättsbeslut som riskerar att begränsa användningen av så kallad blockhyra. Det vore olyckligt. Blockhyresreglerna har bidragit till att öka dynamiken på bostadsmarknaden, vilket i sin tur har varit viktigt för arbetsmarknaden på expansiva orter och därmed för den svenska ekonomins långsiktiga tillväxt.

Blockhyresreglerna infördes 1985 för att hantera en del av hyreslagstiftningens begränsningar, framför allt i situationer där behovet av underhållsåtgärder var onormalt stort, exempelvis i samband med studentboende, kommuners uthyrning till personer som är berättigade till sociala kontrakt, vård, omsorg eller arbetsgivarens behov av personalbostäder.

2002 gjordes en lagändring i syfte att tillförsäkra andrahandshyresgäster i blockhyresförhållande samma besittningsskydd som gäller för förstahandshyresgäster. Följderna av denna ändring har satt avtryck i tre hovrättsbeslut som offentliggjordes den 28 mars. Dessa beslut begränsar möjligheten att använda blockhyra för uthyrning till verksamheter som i sin tur hyr ut lägenheterna till företag som har behov av personalbostäder. Hovrätten konstaterar att när förstahandshyresgästen enda behov av lägenheterna är ren uthyrningsverksamhet och när det leder till flera led i uthyrningen som urholkar besittningsskyddet för den som faktiskt bor i lägenheten föreligger inte förutsättningar att tillåta ett blockhyresavtal. 

De aktuella hovrättsbesluten riskerar att leda till en minskad användning av blockuthyrning. Det riskerar i sin tur att minska dynamiken på den svenska bostadsmarknaden, i synnerhet på expansiva orter där behovet av flexibilitet är stort.  

När ombyggnader av hyreslägenheter diskuteras i media handlar det ofta om hyresnämndens hantering av ärenden där hyresgästen inte har lämnat sitt godkännande till de åtgärder hyresvärden vill genomföra. Det visar sig nämligen att hyresnämnden oftast går på hyresvärdens linje i dessa ärenden.

Detta faktum har väckt kritik från en del debattörer, som hävdar att lagstiftningen inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till hyresgästens önskemål. Kritiken bygger dock på begränsad kunskap om såväl lagstiftningens utformning som hur hyresgäster i allmänhet upplever sin situation i samband med genomgripande ombyggnader.

För att öka kunskapen i dessa frågor har Fastighetsägarna tagit fram en rapport som dels beskriver hyresgästinflytandet i dagens lagstiftning, dels analyserar ett antal enkäter som hyresvärdar låtit hyresgäster svara på i samband med ombyggnader. Dessa enkäter visar hur hyresvärdar omsätter de formkrav som råder i praktisk handling. Av rapporten framgår bland annat följande:

• Hyresvärden måste informera berörda hyresgäster om vilka planerade åtgärder som ska genomföras.

• Vid åtgärder som påverkar lägenhetens bruksvärde krävs hyresgästens godkännande, om inte påverkan är att anse som obetydlig.

• Hyresvärden kan vända sig till hyresnämnden om åtgärden inte godkänns av hyresgästen. För att få nämndens tillstånd krävs dels att hyresvärden har ett beaktansvärt intresse av att genomföra åtgärden, dels att åtgärden inte kan anses vara oskälig mot hyresgästen.

• Ytterst få ärenden, knappt 1 procent av de cirka 30 000 ombyggnader som sker årligen i landet, hänskjuts till hyresnämnden. Det indikerar att de åtgärder som hyresvärden vill genomföra upplevs som rimliga av hyresgästerna.

• Enligt de enkäter som hyresvärdar låter sina hyresgäster svara på i samband med ombyggnader, är hyresgästerna oftast nöjda med ombyggnadens genomförande och resultat. Det gäller även den hyresnivå som gäller efter ombyggnationen. 

Om du är medlem i Fastighetsägarna Stockholm och har frågor kring hyressättning eller andra juridiska frågor kopplat till ombyggnader kan du kontakta Fastighetsägarna Stockholms medlemsrådgivning på 020-510 511, mån-fredag kl. 13.00-15.00.