Under onsdagens förhandlingstillfälle reviderade Fastighetsägarna Stockholm sitt yrkande till 2,8 procent per den 1 januari 2020. Fastighetsägarna underströk att förhandlingen handlar om hur mycket den allmänna hyresnivån ska justeras i förhållande till den samhällsekonomiska utvecklingen, att faktorer som rör förvaltningskvalitet inte ska beaktas i förhandlingen samt att varken Hyresgästföreningen eller Fastighetsägarna har ett myndighetsansvar. Villkor avseende OVK, hisskontroller eller radonmätningar hör därmed inte hemma i förhandlingen.
Månad: november 2019
Vid dagens förhandlingstillfälle reviderade Fastighetsägarna Stockholm sitt yrkande till 3,2 procent per den 1 januari 2020. Hyresgästföreningen reviderade även sitt bud men vill dock inte offentliggöra detta. Därmed kan vi inte kommentera budet här på bloggen. Istället hänvisar vi till tidigare blogginlägg där vi kort kommenterat Hyresgästföreningens ingångsbud i förhandlingen:
Förutom att budets nivå är oförenlig med möjligheten att bedriva en långsiktig förvaltning, strider det också mot vår uppfattning att alla lägenheter på en ort bör få samma procentuella justering. Budet innehåller även ett antal villkor avseende hissar, OVK och radon, vilka har specificerats, bland annat i Hem & Hyra. Hyresgästföreningen kräver ”godkända besiktningsprotokoll och mätvärden”. Det kan konstateras att det inte är Hyresgästföreningens uppgift att agera myndighet i dessa sammanhang. Hyresgästföreningen är en part i det kollektiva förhandlingssystemet och den typen av krav hör inte hemma i förhandlingen om den allmännas hyresnivåns utveckling. Att Hyresgästföreningen ändå väljer att blanda in sådana saker i förhandlingen tydliggör ännu mer att det behövs regelverk kring förhandlingen om den allmänna hyresnivåns utveckling.
Vid dagens förhandlingstillfälle reviderade Hyresgästföreningen sitt bud. Hyresgästföreningen vill dock inte offentliggöra budet. Fastighetsägarna Stockholm justerade inte sitt yrkande och ligger därmed kvar på 3,4 procent per 1 januari 2020. Fastighetsägarna Stockholm betonade att tillväxten i svensk ekonomi nu växlar ner från en länge period av stark tillväxt till ett mer normalt konjunkturläge. I sina senaste prognoser räknar både Riksbanken och Konjunkturinstitutet med att hushållens disponibelinkomster ökar med mellan 3,1 och 3,4 procent under 2020. Denna förväntan ligger i linje med Fastighetsägarnas syn på hur mycket den allmänna hyresnivån bör öka under nästa år.
Vi har i tidigare blogginlägg kommenterat Hyresgästföreningens ingångsbud i förhandlingen och det upprepas här:
Budet innebär att hyran skulle komma att höjas med 40 kronor per lägenhet och månad. Förutom att budets nivå är oförenlig med möjligheten att bedriva en långsiktig förvaltning, strider det också mot vår uppfattning att alla lägenheter på en ort bör få samma procentuella justering. Budet innehåller även ett antal villkor avseende hissar, OVK och radon, vilka har specificerats, bland annat i Hem & Hyra. Hyresgästföreningen kräver ”godkända besiktningsprotokoll och mätvärden”. Det kan konstateras att det inte är Hyresgästföreningens uppgift att agera myndighet i dessa sammanhang. Hyresgästföreningen är en part i det kollektiva förhandlingssystemet och den typen av krav hör inte hemma i förhandlingen om den allmännas hyresnivåns utveckling. Att Hyresgästföreningen ändå väljer att blanda in sådana saker i förhandlingen tydliggör ännu mer att det behövs regelverk kring förhandlingen om den allmänna hyresnivåns utveckling
GotlandsHem och Hyresgästföreningen har avbrutit förhandlingarna och begärt medling i hyresmarknadskommittén (HMK). Förhandlingen har avbrutits på initiativ av GotlandsHem, som anser att parterna står så långt från varandra att fortsatta förhandlingar inte framstår som meningsfulla. GotlandsHems missnöje rör dels nivån på Hyresgästföreningens bud, dels det faktum att parterna inte ens är överens om vilka faktorer som ska ligga till grund för förhandlingen. I det senare fallet hänvisar bolaget till de utredningar som gjorts av bostadsmarknadens parter. I dessa har parterna, oberoende av varandra, i stora drag kommit fram till likartade slutsatser avseende dessa faktorer. I grunden handlar det om att den årliga hyresjusteringen ska spegla den samhällsekonomiska utvecklingen på orten på ett tydligare sätt än vad som hittills har varit fallet. Parternas respektive utredningar har också lyft fram behovet av en från parterna oberoende tvistelösning. Någon sådan finns inte idag. HMK är ett partsammansatt organ.
Här kan du lyssna på ett inslag i Sveriges Radio P4 Gotland.
Varför är det så svårt att komma överens?
I rapporten Varför är det så svårt att komma överens? beskrivs hur bristen på hyresrätter har tilltagit pga Hyresgästföreningens starka position i de årliga hyresförhandlingarna. I rapporten föreslås även möjliga problemlösningar inom lagstiftningen.
