Den 6 december träffades Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen för ett fjärde möte om ett ramavtal i Stockholm. Under mötet justerade Hyresgästföreningens sitt motbud något, medan Fastighetsägarna låg kvar på sitt tidigare yrkande om en höjning med 9,3 procent från den 1 januari 2023. I övrigt diskuterade parterna hur trepartens överenskommelse ska tolkas. I den diskussionen framförde Fastighetsägarna att överenskommelse förvisso är otydlig i vissa delar. Det gäller dock inte synen på huruvida räntekostnadsfaktorn ska bygga på nationella siffror eller enskilda bolags kapitalkostnader. Det är glasklart att räntefaktorn ska utgå från statliga räntor (Riksbankens styrränta samt tre statsobligationsräntor). Fastighetsägarna har, precis som Sveriges Allmännytta, lagt på en marginal som reflekterar bankerna historiska riskpåslag när det gäller lån till fastighetsbolag.
Fastighetsägarna betonade också att hyresjusteringen inte ska utgå från ett enskilt bolags kostnader, eftersom det strider mot bruksvärdessystemets grundläggande princip, som säger att likvärdiga lägenheter ska ha ungefär samma hyra. Om hyran skulle utvecklas i enlighet med enskilda bolags kostnadsutveckling, kommer hyrorna i likvärdiga lägenheter att utvecklas på olika sätt. Det skapar varken legitimitet för förhandlingssystemet eller den effektivitet som trepartens uppgörelse syftar till.
När det gäller övriga förhandlingar i Stockholm, har vi tidigare informerat om att de tre kommunala bolagen (Systrarna) har vänt sig till Hyresmarknadskommittén (HMK). Bolagens yrkande inför processen i HMK ligger på 8,7 procent. Vi har också informerat om Balders uppgörelse i Stockholm, som i snitt innebär att hyrorna under 2023 höjs med 3,25 procent. Om nyproduktions- och kallhyror exkluderas höjs hyrorna med 3,8 procent. Med det så kallade kristillägget, som enligt Balder motsvarar 1,5 procent, landar därmed uppgörelsen på 4,75 respektive 5,3 procent (exkl. nyproduktions- och kallhyror).
