Sida 2 av 19

Skiljeman avgör hyresförhandlingarna i Stockholm stad

Efter tre månaders förhandlingar om 2024 års hyresjustering i Stockholms stad har Fastighetsägarna Stockholm valt att vända sig till hyresnämnden för att låta en skiljeman avgöra hur mycket hyrorna ska justeras. Skälet är att parterna står för långt ifrån varandra och att det medlingsförfarande som hölls under november inte förändrade situationen.

Nu ska hyresnämnden skyndsamt utse en skiljeman, som därefter har sex veckor på sig att återkomma med att beslut som parterna senast två veckor därpå ska omsätta i en förhandlingsöverenskommelse.

Det kommande skiljeförfarande omfattar de av Fastighetsägarna Service förhandlingskunder som är medlemmar hos Fastighetsägarna Stockholm.

Läs pressmeddelandet här.

Ny rapport: Motvind på bostadsmarknaden

Tvärniten i bostadsbyggandet är ett faktum. En ny rapport från Fastighetsägarna Stockholm visar att rådande byggkollaps kommer att eskalera under nästa år med ännu färre byggstarter som följd. Rekordräntor, skenande byggkostnader och stigande förvaltningskostnader står i vägen. Konsekvenserna av ett samhälle där inte bostadsförsörjningen tillgodoses är allvarliga och förtjänar mer uppmärksamhet. Likaså gör insikten om vad som krävs för att få fart på bostadsbyggandet igen.

Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet, oavsett hur ekonomin utvecklas. Att tro att en ekonomisk återhämtning automatisk löser framtidens bostadsförsörjning vore därmed naivt.

Hyresrätten hade kunnat vara nyckeln till framtidens bostadsförsörjning. Men i stället visar rapporten att tilltron till systemet är låg bland fastighetsägare och få bedömer att ökade kostnader kan räknas hem av högre hyresintäkter i nuvarande kollektiva hyresförhandlingssystemet.

Att tro att årets hyresförhandlingar bara handlar om ökade kostnader för de som bor är att förenkla rådande läge. Årets förhandlingar handlar i lika stor utsträckning om landets framtida bostadsförsörjning och att stimulera en av våra viktigaste tillväxtmotorer. Här kan du läsa rapporten .

Intressant fakta i hyresförhandlingstider

I dessa hyresförhandlingstider finns det återigen anledning att påminna om att den årliga hyresjusteringen inte har hängt med andra relevanta kostnader och intäkter i samhället. I diagrammet jämförs den årliga hyresjusteringen (grön linje) i Stockholm med ett antal relevanta serier sedan 2016. Att just 2016 har valts som startår beror på att det var då SCB började publicera statistik över förvaltningskostnadernas utveckling. Figuren visar följande:

  • Kostnaderna för att förvalta hyresbostäder (räntor, taxor samt förvaltning och underhåll) har ökat med knappt 52 procent.
  • Byggkostnaderna, enligt SCB:S BKI, har ökat med knappt 47 procent.
  • Hushållens disponibelinkomster (som speglar hur hushållens förmåga att efterfråga boende) har ökat med knappt 38 procent.
  • Konsumentpriserna (KPI) har ökat med knappt 26 procent.
  • Hyrorna har ökat med knappt 14 procent.

Förhandlingstillfälle 5, 24 november 

Den 24 november träffades Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen för ett femte möte om ett ramavtal i Stockholm. Under mötet justerade Hyresgästföreningens sitt motbud något, medan Fastighetsägarna låg kvar på sitt tidigare yrkande om en höjning med 10 procent från den 1 januari 2024.

Parterna har initierat en medling för att se om det kan föra dem framåt i förhandlingen.

Nästa förhandlingstillfälle äger rum den 8 december. 

Balders uppgörelse påverkar inte modellförhandlingar

I dag offentliggjordes Balders uppgörelse med Hyresgästföreningen avseende Stockholms län. 

Det är viktigt att notera att nivåerna som ligger på upp till sju procent inte motiveras utifrån den trepartsmodell som gäller de förhandlingar som Fastighetsägarna driver.

Balder är också tydliga med att modellen inte använts i förhandlingen. Du kan läsa mer om detta i Fastighetstidningen och Bostadspolitik.se.  

Uppdatering av trepartsmodellens beräkningsgrunder

Tidigare i höstas beräknade trepartens chefekonomer den genomsnittliga utvecklingen av de fem faktorer som ska ligga till grund för förhandlingarna om 2023 års hyresjustering. I den tabell som då distribuerades saknades värden för innevarande år (2023) avseende taxor och avgifter samt förvaltning och underhåll. Det berodde på att dess uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfället. Nu har uppgifterna presenterats. Som framgår av figur 1 (ursprunglig tabell) och figur 2 (uppdaterad tabell) innebär detta dock endast mindre förändringar av genomsnitten. Därmed påverkar uppdateringen inte Fastighetsägarnas syn på hyresjusteringsbehovet.

Figur 1 Trepartens beräkningar september 2023

Figur 2 Trepartens beräkningar november 2023

Förhandlingstillfälle 4, 6 november 2023

När ramavtalsförhandlingen fortsatte måndagen den 6 november valde Fastighetsägarna att sänka sitt yrkande från 12 till 10 procent. De betonade dock att det ändrade yrkandet, som gäller justeringen av den allmänna hyresnivån i Stockholm under 2024, varken kan motiveras av den aktuella ekonomiska utvecklingen eller den modell som bostadsmarknadens parter har enats om, den så kallade trepartsmodellen.

För att kunna möta de kraftiga kostnadsökningar som i dagsläget möter hyresvärdarna i Stockholm såväl som i övriga landet, skulle hyresjusteringen behöva vara betydligt högre en Fastighetsägarnas ursprungliga yrkande. Det gäller, om än i mindre grad, även i förhållande till trepartsmodellen. Enligt modellen ska förhandlingarna ske i tre steg.

I det första steget ska parterna diskutera, och förhoppningsvis enas om, hur taxebundna kostnader samt kostnader för förvaltning och finansiering påverkar förvaltningen av hyresrätter. Kostnaderna mäts som ett genomsnitt av de tre senaste årens utveckling. Utvecklingen av dessa kommer därmed att vara beroende av viktningen av de olika kostnadsposterna. Baserat på en aktuell viktning, som tar hänsyn till finansieringskostnadernas utveckling, borde hyrorna ha justerats med 20 – 25 procent. Fastighetsägarna valde dock att basera sitt yrkande på de vikter som SCB använde vid konstruktionen av Fastighetsförvaltningsindex (FFI) 2016, trots att dessa vikter underskattar finansieringskostnadernas betydelse. Skälet att vikterna ändå används är att SCB inte har gjort någon uppdatering sedan dess. 

Baserat på FFI-vikterna borde hyrorna höjas med 14,1 procent. Att Fastighetsägarna valde att lägga sitt ursprungliga yrkande på 12 procent, baserades på förhoppningen att det skulle underlätta förhandlingarna och göra det möjligt att nå en snabb uppgörelse. Att yrkandet nu sänks med 2 procentenheter baseras på samma förhoppning.

Hyresgästföreningen har inte ändrat sitt motbud, som därmed ligger kvar på 3,3 procent. Fastighetsägarna har svårt att förstå hur de kostnadsberäkningar som följer av trepartsmodellen, kan resultera i ett sådant bud.       

Nästa förhandlingstillfälle äger rum den 24 november 2023.

Förhandlingstillfälle 3, 27 oktober 2023 

Fredagen den 27 oktober träffades Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen för fortsatta ramavtalsförhandlingen. Samtalen rörde huvudsakligen principiella frågor och några förflyttningar i yrkande och motbud gjordes inte. Därmed ligger Fastighetsägarna utgångsyrkande om en höjning av hyran på 12 procent i Stockholm per den 1 januari 2024 fast. Hyresgästföreningen motbud ligger, som tidigare, på 3,3 procent. Efter det föregående förhandlingstillfället har Hyresgästföreningen offentligt preciserat sitt motbud enligt följande: Hyror under 1400 kr i normhyra föreslås höjas med 4,2 procent, hyror mellan 1400 kr och 1700 kr med 3,5 procent och hyror över 1700 kr med 2,5 procent.

Nästa förhandlingstillfälle äger rum den 6 november.   

« Äldre inlägg Nyare inlägg »